Attackerna mot högre utbildning ökar i världen – Universitetsläraren

Attacker mot akademiker har ökat kraftigt i stora delar av världen.
– Det går åt fel håll med demokratiseringen och åt fel håll med den akademiska friheten, säger Karolina Catoni, samordnare för Scholars at Risk i Sverige.

Rysslands krig i Ukraina har fått katastrofala konsekvenser för högre utbildning och forskning i båda länderna. Invasionen av ryska väpnade styrkor i Ukraina drev otaliga forskare, lärare och studenter på flykt, både inom och utom landet. Samtidigt har beskjutning och luftangrepp orsakat stor skada på ukrainska lärosäten.

På andra sidan gränsen, i Ryssland, har många akademiker och studenter som motsatt sig kriget flytt landet, både för att undkomma förföljelse och för att slippa den akademiska isolering som blivit en följd av kriget.

Ytterligare ett land där akademisk frihet är starkt hotad är Myanmar. I efterdyningarna av militärkuppen i februari 2021 har militären fortsatt att ockupera campus och arrestera och åtala studenter, lärare och forskare som motsatt sig kuppen.

I Etiopien tog rebellarmén Tigray People’s Liberation Front (TPLF) över och plundrade Wollo University. Det innebar katastrofala skador som förvärrades av regeringens drönarangrepp riktade mot de ockuperande TPLF-styrkorna.

I Nigeria var det troligen medlemmar av Boko Haram som attackerade Nigerian Army University Bius Tukur Yusufu Buratai Institute for War and Peace och dödade minst två anställda och brände bilar och kontor på campus.

I Pakistan dödade en självmordsbombare tre kinesiska lärare från University of Karachis Confucius Institute, samt deras pakistanska chaufför.

Till detta kommer att en lång rad auktoritära regimer förföljer och/eller arresterar enskilda akademiker eller studenter som på olika sätt är misshagliga för de styrande. Rapporten pekar bland andra ut länder som Kuwait, Sydkorea, Iran, Polen och Kina.

– Förtryck av studenter och akademiker kan vara på olika nivåer. I Turkiet riktas repression mot akademiker som anklagas för samröre med oppositionen. Samtidigt handlar mycket av de turkiska studenternas protester om deras egen situation, om de över huvud taget ska ha råd att studera. De här fredliga protesterna har slagits ner av polisen och så har det eskalerat, säger Karolina Catoni.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på universitetslararen.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.